adelssons.

Jag känner mig lite som snurra flaskan. Jag ställer en fråga till en person. Personen ger mig ett luddigt svar och fram kommer en väldig hand som tar tag i mig och snurrar mig igen med hastig fart så att jag blir alldeles yr i huvudet. När jag slutar snurra pekar jag mot en annan person som ger mig ett annat luddigt svar men som egentligen är samma svar som jag har fått från 10 andra handläggare som jag har pratat med tidigare och blivit hänvisad runt till... 

Det är bara så.. tröttsamt. 

Jag önskar att jag var vän med Sveriges skolminister. Eller åtminstone en handläggare på VHS. Den enda vän jag har är rektor Olof Armini som kan hjälpa mig. Han är en godhjärtad människa, på hans tid hade det gått. Samtidigt vore väl det för lätt, varför inte göra det mer spännande i Nicoles vardag. Därför är Olof Armini numera pensionär och maktlös när det kommer till sådana beslut. Istället har vi rektor M.J som gömmer sig bakom den stora blå boken, med all rätt. När jag trodde att jag hade vunnit honom över på min sida (för det hade jag!) så ändrar han sig..